Vardagen

Inte riktigt som planerat

Fast i slutändan gick det ju ganska bra ändå.

Vi börjar från början.

Evelin somnade i bilen på väg till stallet. Det var väl inte speciellt oväntat dock. Väl i stallet så flöt det på, Emma fick pyssla på lite med hästaskrutten och jag assisterade nån gång ibland. Höll mig mest på lite avstånd med kameran dock.

Rykt pågår

Tränsa fick jag göra. Emma stog med telefonen riktad mot mig hela tiden, och jag har helt övertygad om att hon filmade. Det var nämligen inte mitt ”finest moment” i tränsning kan man säga. Men som tur var så hade Emma varit fullt upptagen med att skratta, så det dokumenterades inte. Puh!

Upp på hästen kom hon iaf, utan några större problem och utan pall! Nog för att hon har längre ben än mig, men ändå, duktig för att vara ovan… ;) Jag tog med mig hund, kamera och barnvagn, och sedan gav vi oss iväg längs vägen. Fint gick det, hon är ju inte världens energiknippe alla gången den där fröken. En gång fick jag dock ingripa, det kom någon slags skåpbil och sånna gillar hon väl i regel inte, plus att vi inte hade tagit med något spö att ”övertala” med. Mannen i bilen var dock superschysst och stängde av bilen medans jag ledde förbi Emma och Naomi. Varmt tack fick han med!

Erkänn, det ser härligt ut?!

Vi gick bort mot Timrå Ridstadion. På vägen dit hände, enligt mig, dagens katastrof. Nej andas, ingen dog. Möjligtvis något tekniskt dog… Kameran, som tillfälligt låg på vagnen, åkte i backen. Och efter det, så var den ”no more”. Den funkar fortfarande delvis, men inte som förut, någonting är löst inuti den. Förstår ni hur mycket jag förbannar mig själv för det?! Jävla klantarsle. Jag vet inte om det är något ”stort” fel eller om det är något som är lättåtgärdat, men oavsett vilket så är jag ingen kameratekniker. Fan, fan, fan.

Sista bilden med kameran?

Aja, vi gick vidare till ridstadion iaf. Jag sa till Emma att om hon ville ha lite mer fart så kunde hon trava lite på en av deras ridstigar. Medans hon gjorde det så pillade jag lite på kameran, utan något direkt framgång. Emma kom tillbaka (jag hade inte tittat på henne alltså) och berättade att Naomi hade taktat rejält, ställt sig och varit allmänt jävlig. Alldeles säkert eftersom hon är pigg, men ändå, dumheter. Vi vände och gick hemåt, men Naomi hade bytt humör från mesig till överjävlig så vi bestämde att Emma skulle sitta av och ta vagn och hund, och så skulle jag leda Naomi hem istället.

Ursäkta mig, men HÄSTJÄVEL. Jag har nog aldrig varit så less på henne. Hon gick och trängde mig KONSTANT, men det värsta var ju att hon faktiskt ställde sig mot mig med (stegrade sig, alltså), när jag var på backen. Inte okej! Vi tog oss iaf tillbaka till gården, men det var ett tag som jag faktiskt funderade på om vi skulle lyckas. Hon var verkligen totalt överjävlig. Sista, ptja, 200m kanske, då gick hon dock bra, lugnt och inte ovanpå mig. Kan dock säga att jag var totalt genomsvettig när vi var tillbaka på gården. Det var ett rejält träningspass att försöka ta den där skithästen tillbaka till gården. Tur att hon är så söt…! :)

Nåja, hemma på gården var hon sitt vanliga lugna jag igen.

Det kommer iaf ett till inlägg sedan med bilderna på Eve. Det här inlägget blir ALLDELES för långt annars..!

Fin dag blev det iaf, fast kanske inte helt enligt planerna… :)

4 reaktioner till “Inte riktigt som planerat

        1. Nej aldrig. Nog för att hon kan bli ruggigt pigg på hemvägen, eller när hon vet att det är nedräkning till galopp, haha, men aldrig så här. Aldrig när man gått med henne heller, hon brukar ju vara toksnäll jämt.

Säg mig vad du tänker om detta

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s