Sportsligt

Jag är ju ingen Timråit

… Men jag såg det här (bilden nedan) idag på Facebook, och det ser himla fränt ut. FB-användare kan klicka på en ”tom” ruta i hjärtat och sätta dit sin bild, för att visa sitt stöd till Timrå som snart börjar spela i Kvalserien.

Jag är allt annat än en Timråit. Men jag hoppas att de kommer hålla sig kvar i Elitserien, för det blir inte riktigt detsamma om de åker ur. Djurgården däremot kan få åka ner ett år eller två, det rör mig inte i ryggen. Men våra Västernorrlandsderbyn vill jag behålla, även fast de ger mig nervösa besvär…!

Annonser
Teknik

Ett riktigt mästerverk!

Kände bara att jag var tvungen att dela av mig mästerverket som Fanny ritade på Draw Something. Jag tyckte det blev galet likt, så himla klockrent. Väldigt lätt-gissat var det! Sedan att det tog tid för mig att gissa, det berodde ju mer på att jag var tvungen att plocka fram kameran för att föreviga det hela… ;)

Freakin' awesome!
Hälsan

Det går trögt idag

Det har egentligen varit en rätt hyfsad dag, fast jag har varit trött. Så den har känts lång. Finevän ringde vid 10-tiden och tyckte att jag skulle snabbmotionera hund och sedan gör honom sällskap en stund i lastbilen eftersom han skulle lossa typp 100 meter från där jag bor, och sedan lasta kanske 3km från där jag bor. Så då gjorde jag så. Var ju ändå ett tag sedan vi träffades, så då får man passa på.

Kan ju säga att det blåste halvmycket, och det kändes ju extra väl när man sitter i lastbilen. Även när vi var där han skulle lasta, så märktes det att det blåste. De skulle lasta papper. Alltså, återvinningspapper i balar. Det flög papp, papper, kartong och annat smått och gått över hela återvinningsstationen. Galet.

När jag kom hem tog jag en längre promenad med LB. Jag tror vi har börjat få till den där ensam-hemma-ritualen, det verkar inte som att han skällt något de senaste gångerna jag lämnat honom. Jag brukar stå en stund i trapphuset innan jag går, men har inte hört något. (Och det beror inte på de nya dörrarna, för grannhunden hörs…!). Ja, hur som helst, tog en lite längre promenad eftersom det bara blev en snabbis imorse. Vi klarade oss från att blåsa bort, och det kändes som huvudsaken.

Efter det åkte jag till affektiva för veckans gruppträff. Negativa besked nummer ett: När mitt frikort går ut i slutet på mars så måste jag börja betala igen. Gissa vad det kostar? 300 för gruppen, 300 för individuella. Det är sexhundra kronor på en vecka. Fatta att det är mer än min matbudget på en månad!? Frikortet börjar gälla efter… jag tror det är 1200 eller 1300 (det är höjt från och med i år…..bajs) vilket innebär att ungefär fyra träffar kommer ge frikort. Men jag tror inte jag har så mycket pengar att lägga ut en och samma månad. Det går inte. Så antingen får jag tigga om att få delbetala på något vis, eller så får jag helt enkelt skippa varannan vecka grupp och individuellt.

Hur som helst. Gruppen gick bra, mestadels för att jag hade pratat med gruppledaren innan och bett honom att få vara tyst idag, och inte få några frågor. Det kändes skönt att vara där helt kravlöst, bara sitta med liksom. Jag behövde det efter förra gångens katastrofträff. Anyway. Det gick som sagt mestadels bra. Tills de allra sista fem minutrarna.

Vi skulle göra en avslappningsövning. Den gick ut på att man skulle hitta en ”trygg plats” som man kunde gå till, mentalt sett, när man behöver slappna av eller känna sig trygg. Jag kom på mig plats rätt snabbt. Problemet var bara att jag inte varit där på så himla länge, och den där lugna tryggheten som jag vet finns där – jag har inte känt den på evigheter. Så ni kan ju glömma att jag kände mig lugn och avslappnad, jag blev toknere.

Åkte hem, kände för att lägga mig i sängen, dra täcket över huvudet och sova bort resten av året. Finevän ringde efter en stund, och jag berättade allt för honom. Passade på att bryta ihop lite med. Han är verkligen världens bästa, en klippa i stormen. Bokstavligt talat. Fina, underbara, älskade vän. ♥

Så, som slutkläm:

Är det någon som vill adoptera hund lite tillfälligt, någon natt någon helg, så att jag kan få åka till mitt ”safe place”, och få må lite bra? Det skulle uppskattas enormt mycket!

Teknik

Spelnörden har fastnat igen

När jag gick på högstadiet hade jag en Nokia. 3210 tror jag minsann att den hette, och sedan uppgraderade jag till 3310.

På den tiden spelade alla Snake. Jag minns fortfarande hur blippljudet lät när ormen tog vad det nu var den tog. Det var ju knappt några andra spel att prata om. Något fler fanns ju, men det var väldigt o-beroende-framkallande spel.

Annat är det nu. Nu är jag fast i ÄNNU ett nytt spel. Herregud. Den här gången är det Quiz me, som min syster var så snäll att presentera mig för ikväll. Frågesport helt enkelt, med 5, 10, 15 eller 20 frågor, på blandade ämnen eller ett specifikt. Den som startar spelet bestämmer ämne.

Du börjar på 1000 poäng. Om du vinner en match med 5 poängs mellanskillnad så får du alltså 1005 poäng medans din motståndare får 995. Bra frågor är det med, fast vissa är väldigt svåra. Men roligt är det! Det som är lite synd är att man inte får veta vilket som är rätt svar när man svarat fel, men annars har jag ingenting att klaga på.

Spela mot mig!
Quiz me, användarnamn Aliva.
Find me! Challenge me! Quiz me!

Bildkälla: http://www.edvinssonsblogg.se/