Det här med att stå i rampljuset och vara en förebild

Jag tänkte lite på det här med Anja Pärson. Jag hade inte tänkt skriva någonting om det egentligen, för jag tycker inte att det är en direkt anmärkningsvärd grej. Så, hon är gay, so what? Vad spelar det för roll?

Att Anja Pärson är en förebild för många, det är ingen hemlighet. Hon har haft, och har, en fantastisk idrottskarriär, och hon har grymma prestationer bakom sig. Hur många som kommer komma i framtiden, det vet ingen. Men som en alpin stjärna så är hon en förebild för många, oavsett man själv håller på med alpin skidåkning eller om man bara ser henne som en sjujäkla tävlingsmänniska.

Sedan häromnyssens så ”kom hon ut” i en radiosändning, det var väl Sommar i P1 eller nåt sånt, om jag inte minns helt fel. Jag har själv inte hört det, bara läst skriverierna kring det. Så här i efterhand så verkar det som att det hon fått skit för inte är det faktum att hon är gay, utan att hon inte vill bli någon slags gayikon.

Nej men tacka fan för det. Jag tycker det är lågt av folk att försöka tvinga henne att ställa sig i rampljuset som gay. Vad spelar det för roll? Jag är, såvitt jag själv vet, så hetero som jag kan bli, och jag skulle inte vilja vara någon slags annonspelare för heterosexualiteten. Varför måste en persons sexualitet vara något som definierar den, framförallt om det är en kändis?

Jag läste nyss en himla bra text skriven av Anna Troberg, författare och partiledare för Piratpartiet. Hon skrev bland annat detta;

Vilket leder mig in på fråga två: Vad är egentligen en bra förebild? Är det att springa på Pride-festivaler eller att bara leva sitt liv? Jag tycker att man ska vara sig själv. Om man älskar Pride-festivaler så ska man vara där. Om man vill leva ett stillsamt liv långt bort från allt vad Pride-festivaler heter, så ska man göra det. Det finns mer än ett sätt att vara förebild på.

Anna Troberg

Spot on, tycker jag. Jag tycker att Anja är en bättre förebild genom att leva sitt liv så som hon vill, istället för att dansa runt på Pridefestivaler som en HBTQ-docka styrd av någon allsmäktig puppetmaster. Herregud, låt henne göra vad hon vill. Men om hon sedan VILL gå på Pridefestivaler, då får hon gärna göra det med. Men det ska vara hennes eget val, efter vad hon själv vill. Inte vad andra tycker att hon borde göra, eller borde vilja.

Min uppfattning om Anja Pärson är precis densamma nu som den var för flera månader sedan. Hon är en otroligt skicklig idrottsmänniska, en intressant person att lyssna på när hon pratar i intervjuer och liknande, men mer än så är det nog inte. Jag kan inte påstå att jag bryr mig nämnvärt om ifall hon föredrar kvinnor eller män, det spelar liksom ingen roll.

Anyway. Klicka på citatet ovan och läs Anna Trobergs text. Den var bra tycker jag.

Annonser

2 thoughts on “Det här med att stå i rampljuset och vara en förebild

Säg mig vad du tänker om detta

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s