Allmänt

Pensionärsvarning

Klockan har inte ens passerat 20:00 och jag är mer än redo att sova. Har varit trött hela eftermiddagen och nu… Ja, nu är inget undantag.

Idag har jag roat mig med att gå till frisören, handlat och bakat morotskaka. Inget av det är speciellt ansträngande, men ja, ändå dödstrött. Men å andra sidan så ska jag ju faktiskt börja jobba kl 6 imorgonbitti vilket innebär uppstigning innan kl 5, så att sova tidigt känns ändå rätt så rimligt.

Imorn blir det, förutom jobb, iordningställande av hallonkaka och smörgåstårta. Wish me luck.

FYI – Morotskakan blev god. Just sayin’.

Vardagen

Jag skjuter på det lite till

Det är lustigt hur duktig man är på att skjuta saker framför sig. Jag tänkte precis ”Nej om man skulle ta och städa lite då” och tanken som följde var något i stil med ”Jag borde blogga om hur duktig jag är som ska städa”. Jag känner mig själv och vet att den där plötsliga ”städlusten” strax kommer vara bortblåst, och eftersom jag nu sitter och skriver här så förstår nu ju att ”skjuta upp saker-monstret” vann den här gången. Men jag SKA städa sen. Eller imorn. Senast på torsdag.

Eh, ja.

Hur som helst. Senast torsdag ska det vara städat och klart här hemma. Det innebär att jag har resten av idag, hela morgondagen (ledig) samt torsdag eftermiddag (14:30 -> ) på mig att bli klar. På fredag är det den 30 augusti och den som vet vad det innebär är härmed bjuden på fika om den har tid att komma förbi ;)

Födelsedagspimpad lägenhet (2010)
Födelsedagspimpad lägenhet (2010)

Att ”bli klar” innebär för övrigt inte enbart städning. Det innebär även en hel del shopping och köksstök, jag ska baka har jag tänkt och dessutom ska jag göra tårtor. (Börjar ni lista ut vad som är speciellt med den 30:e nu eller?) Dessutom blir det utgång på lördag (skaka roooompa?!) så man ska väl inhandla spratteldricka innan dess med. Sen vill bilen ha olja med, men det är mer ett ”just nu”-problem än något som ska skjutas på framtiden.

Men okej.

Nu har jag kommit så långt att jag skrivit ett blogginlägg om att skjuta städning på framtiden, jag har i och med detta faktiskt skjutit upp städningen, jag har startat min ”Städa”-spellista i Spotify och jag börjar faktiskt känna mig redo att städa.

Jag ska bara…

Allmänt

En liten (?) sammanfattning

Det är glest mellan blogginläggen nu för tiden. Jag vet inte riktigt vad jag ska skylla på, jag har skapligt med tid och hyfsat med inspiration (nu för tiden har jag ju ett liv och därmed något att skriva om, kind of), men jag kommer liksom inte till skott. Saknar skrivande, men får ändå inte tummen ur.

De flesta av er vet att jag kommit igång och jobbat, och att jag i fredags åkte ner till Stockholm för andra gången för att göra del två av rekryteringstesterna. (Jag hade för mig att jag hade skrivit om del ett, men det hade jag tydligen inte så ni får sväva i ovisshet kring det, hehe). Men ja, så här gick i fredags.

Tåget gick från Sundsvall 6:00. När vi passerade Gävle så insåg jag att jag inte hade fått någon hemresebiljett! Jag visste ju att den var bokad, när den gick och vart jag skulle sitta (mail) men någon sms-biljett hade jag inte fått. Satte chefen i arbete och släppte det sedan. 9.40 var jag framme i Sthlm, och klockan 12 skulle jag vara på Rekryteringsmyndigheten. Det känns ju lite som ett mirakel att jag ens hittade till Tunnelbanan. Och ja, jag vet att de flesta tycker att det är en piece of cake, men är det första gången man gör det själv, och man knappt ens satt sin fot i sthlm tidigare, då är det en bedrift. Nästan en ännu större bedrift var det att jag faktiskt klev på fel ”linje” men ändå lyckades byta på lämplig station och tog mig sedan vidare till rätt slutstation. Promenaden till Rekryteringsmyndigheten var inte jättelång, så jag var framme en liten stund före 11. Det var ju lugnt tänkte jag, då skulle jag hinna äta i lugn och ro. Jag gick dit och sa att jag var där, och då visade det sig att jag kunde få göra simultantestet redan då. Så ja, varför inte?

Simultantestet var lika roligt den här gången som förra gången, fast den här gången gjorde man det på dator, och det var även lite svårare (upplevde jag det som, åtminstone). Den första delen var tre uppgifter á 3 minuter vardera. Du fick först sifferkombinationer i två kolumner, fem fyrsiffriga nummer i varje kolumn. I den första kolumnen var en, två eller tre sifferkombinationer överstrukna, och din uppgift var att stryka över motsvarande sifferkombinationer i den andra kolumnen. Varje rad var en egen uppgift, och du skulle hinna med så många som möjligt med så få fel som möjligt. Missa att stryka över samt felöverstrykningar gav minuspoäng. Den andra delen av den här uppgiften var lika som denna fast med bokstavskombinationer, och den tredje delen bestod av olika slags figurer.

Del två av simultantestet bestod dels av ovanstående, men du skulle samtidigt besvara frågor som i huvudsak bestod av olika matteproblem eller ”Mats är äldre än Per, men yngre än Sven, vem är äldst?”, eller att du skulle plocka fram svar ur en almanacka/kalender eller en adressbok. Frågorna var egentligen inte svåra, men alla saker i kombination med varande gjorde verkligen att huvudet snurrade. Det hände faktiskt under testet att jag bara stannade upp och satt och småskrattade för mig själv, dels för att det var riktigt roligt och utmanande, men också för att det kändes helt jäkla sjukt. Väldigt underlig känsla, helt klart.

När testet var klart fick jag långlunch, jag kunde nämligen inte träffa psykologen förrän klockan 14, och när testet var klart var klockan knappt 12. Jag åt i en lunchrestaurang som låg i samma byggnad och efteråt tog jag en promenad, men höll mig i närheten eftersom jag inte direkt litar på mitt 08-lokalsinne :P Resten av väntetiden spenderades läsandes en fototidning jag fick av Kamilla när vi var i Övik. Awesome!

Psykologen var en rejäl karl, stor och STOR, jag kände mig som en liten dvärg i jämförelse. Han var väldigt trevlig och lätt att ha att göra med. Jag antar dock att jag var mer nervös än vad jag trodde, för när vi åkte upp i hissen till hans kontor så sa han;
”Vad hette det där du bodde? Utanför Sundsvall? Sk….? Sk…-nånting?”
Alltså jag fick en sådan sagolik blackout så du anar inte. Det måste ha tagit kanske en minut innan jag lyckades klämma fram att det ju heter Sundsbruk där jag bor. Vet ni hur lång en sådan minut känns när man pratar med en psykolog som ska bedöma ens lämplighet för ett jobb du VERKLIGEN vill ha?! Det kändes som en halv evighet. Men ja, tydligen så gick det ju ändå.

Mötet med honom tog ungefär en timme.  Det kändes väl ungefär som vilken arbetsintervju som helst, fast kanske lite mer ”privat”. I slutet på mötet fick jag återkoppling dels på simultantestet, men även på de personlighetstester som jag hade gjort hemma i förväg. Simultantestet klarade jag utan några större problem, jag hade haft en del fel i början på ”uppvärmningen”, men han sa att jag var som en typisk musiker eller matematiker, för så fort det blev ”allvar” så hade jag skärpt mig och då var det väldigt få missar. Han undrade om jag aldrig hade funderat på en akademisk karriär eller att läsa vidare, han trodde nämligen jag skulle passar bra som matematiker eller fysiker. Jag är inte full lika övertygad om den saken :P Personlighetstesten var väl egentligen ingen större ”grej”. Det ena beskrev lite hur jag ser mig själv och hur jag tror att andra ser mig (stämde väldigt väl) medans det andra var mer olika typer av personlighetsdrag. Tänk dig en skala med motsatser, den ett exempel kunde vara ”Ordningsam – – – Tvångsmässig”, sedan hade man genom ca 250 frågor fått en procentsats som beskrev vart på den skalan man befann sig. På tre av dessa ”personlighetsdrag” låg jag i ”överkant”, (jag minns inte vad de exakta termerna var men det var väl att jag dels var för ”snäll”/lätt att ”köra över”, att jag är undvikande i fråga om konflikter och så var det nog just det där med ordningsam/tvångsmässig, TROR jag) men som han själv sa så fanns det även i ”extremfallen” väldigt tolkningsbara omdömen. Som att vara undvikande i konflikter så stod det till exempel något om att man då ofta är en bra medarbetare som inte driver konflikter på arbetsplatsen” eller nåt liknande. Så ja, allt är väl relativt.

Tunnelbana

Vad händer nu då? Jo, nu ska psykologen göra ett utlåtande om mig, baserat på testerna och intervjun, som han sedan ska delge arbetsgivaren. Han kommer även att antingen rekommendera mig eller inte.  Han har dock inte någon slags ”veto-rätt”, vilket innebär att även om han säger ”Ni bör INTE anställa henne” eller ”Hon är en lämplig kandidat att anställa” så kan arbetsgivaren göra tvärtom. Jag vet inte hur lång tid det kommer ta, utlåtandet och rekommendationen ska postas till arbetsgivaren och sedan ska de ta ett beslut. Puh. Nervöst som tusan.

Efter mötet promenerade jag tillbaka till tunnelbanan och åkte till T-centralen. Att sedan hitta därifrån var ju mer eller mindre hopplöst, jag var helt och hållet vilse och fattade inte alls vart jag skulle gå. Men efter ett gäng felsvängar kom jag upp nånstans där jag hade gått förra gången jag var nere på tester, så även fast jag hade haft funderingar på att kanske shoppa lite när jag var nere, så skippade jag det och tog mig direkt till järnvägsstationen. Hellre sitta och vänta än att gå vilse och skynda sig. Tågresan hem gick bra den med, och jag var hemma i stan igen strax efter 21. Borta bra men hemma bäst, jag ska definitivt inte bli en stockholmare.. :)

Ja ni ser. Så speciellt kort blev ju inte den här sammanfattningen, om man nu ens kan kalla det för en sådan!

Bloggutmaningar och nöjen

Fototriss del 227: Randigt

Min tolkning på temat randigt kommer från tidigare i veckan då jag var ute och fotade i sommarmörkret.

Bilderna är klickbara.

Vackert randigt ljus blir det när en lastbil passerar på E4.
Vackert randigt ljus blir det när en lastbil passerar på E4.
Ränder bildas i de tunna molnen som försöker gömma de vackra stjärnorna
Ränder bildas i de tunna molnen som försöker gömma de vackra stjärnorna
Ljusränderna uppstod när jag fotade ett plan som gick ner för landning
Ljusränderna uppstod när jag fotade ett plan som gick ner för landning

Kanske inte randig så som man annars tänker sig, men jag tyckte detta fick passa :)

Kika in andra randiga teman genom att klicka på bannern nedan.

Fototriss banner

Allmänt

Ett olämpligt inlägg

Jag har någon gång hört att det finns en viss likhet mellan matlagningsprogram och porr. Njutningsfulla upplevelser som gör att man blir lite småsugen där hemma i soffan. Sugen på olika saker, givetvis, men ändå sugen.

Tidigare idag satt jag och finevän i soffan och kollade på nåt grilltävlingsprogram på fyran, och jag kom att tänka på den här liknelsen. Och den otroligt skrattretande tanken på hur det vore med matlagningstävlingarnas motsvarighet i porr.

”Veckans tema är rollspel. Ni ska tillsammans i laget kommer överens om ett lämpligt scenario, agera ut det, och det par som av domarna efter 3 timmar anses vara mest tillfredsställda är det lag som fortsätter tävla om titeln Porrstjärnorna. Det lag som får sämst resultat blir eliminerade. Lycka till”.

Hysteriskt kul tanke. Om man har min humor, vill säga.

(Och nej, jag tänkte inte blanda in några könsroller eller villkor i det här inlägget. Det är ju på skoj för bövelen!)