Dagbok · Personligt · Photoshoot

Fotografen fastnade på bild

Idag är det Alla Hjärtans Dag, och jag hoppas att alla ni dr ute, oavsett singlar eller inte, har haft en underbar dag. Själv har jag haft nöjet att spendera några timmar tillsammans med världens bästa vän :) Inget avancerat, vi tog med oss varsin kamera och drog ut till Timrådeltat. Det där med att fota stillastående ting och natur är egentligen inte något jag har så värst mkt tålamod till, men det var fint väder och man får väl ge det en chans.. :) Men nu blev det som så att Andreas mest tog bilder på mig. Jag blir normalt sett inte alls bra på kort, men nu när jag hade en kamera som täckte halva nyllet så blev det ju rätt fina bilder ;)

Han är riktigt bra, den där Andreas ;)

erika-5 erika-2 erika-7

Photoshoot · Vardagen

Framsteg!

Idag har jag fotat syrran, Eve och Mattias, Emmas pojkvän. Väldigt trevligt och många fina bilder!

Förra hösten fotade jag Emma och Eve uppe på Norra Berget, det blev det årets höstfotografering. Då var jag ändå skapligt nöjd med bilderna, även om det även vid det tillfället kanske inte riktigt var ”my best work”, så att säga. Det var svårt ljus att jobba med den dagen.

Men idag alltså! Åh. Jag är kär i bilderna.

Men ja, jag tänkte bara lägga upp en liten jämförelse från förra året (24/9 -12) och idag (6/10 -13) så ni får se själva!

Jag tycker personligen att det är en enorm skillnad på bilderna. Men det är ju jag det. :)

Godnatt!

Allmänt · Dagbok · Djuren i mitt liv · Photoshoot

Det är inte så mycket hästar nu för tiden

Det är lustigt hur livet svänger fram och tillbaka. I somras och lite över ett halvår innan dess så har det varit hästar var och varannan dag. Sedan fick jag jobb ”på riktigt”, och nu är det totalt noll hästar i mitt liv. Det ska väl erkännas att abstinensen börjar komma krypandes. Det kommer nog bli något morgonpass på Färsta framöver, det känns liksom så. Fast ”framöver” är ju lite diffust, gäller ju att det ska stämma med schemat mitt med. Så det ser ut att tidigast bli 9 okt. Men det är ju inte aaallt för långt bort ändå!

Hur som helst.

I söndags dämpade jag iaf hästsuget lite genom att se Beridna Högvakten som var på besök i stan. Jag var dessutom inte ensam om det, det var förvånansvärt mycket folk som hade tagit sig till stan. Den ena mer korkad än den andra…. Nej, okej, jag ska vara snäll. Men de hade ju i förväg gått ut med vilken väg de skulle ta genom stan. Själv var jag ute i god tid och ställde mig så att jag skulle se bra när de kom nerifrån kasinot. Men ja, så var det ju det där med folks dumhet. Folk ställde sig i hoper just på den gatan där de skulle komma och gå förbi. Och när kåren kom så stog de kvar! Puckon. Inte förrän polisbilen som var i täten kom inom pet-avstånd så började de flytta på sig, och då ställer de sig ju såklart mitt framför alla andra som ”stod rätt”. Och ja, de blockerade min tänkta fina utsikt, men det skiter jag rätt så mkt i, jag tänkte främst på alla stackars barn som hade ställt sig längst fram för att se något, jag misstänker att de inte såg speciellt mkt än några hovar som klapprade förbi på kullerstenarna.

Promenad på storgatan

 

De fortsatte iaf sedan ner mot Sjögatan. Jag, och en hel del annat folk, skyndade iväg för att ”genskjuta” dem någon annanstans. Jag såg dem igen lite längre bort och följde dem en bra bit. Sååå mäktigt att se dem, så jag kunde inte låta bli. En hel del bilder blev det, även om det inte var helt enkelt att fota dem samtidigt som man tog en relativt rask promenad.

Köpmangatan

 

De avslutade på stora torget där de spelade lite och visade upp sig. Sååå mäktigt att se.

Så ja. Nu är hästabstinensen liiiite stillad, vi får väl se när jag får stilla den lite till. Men om inte annat så fick jag ju även lufta kameran, det var ju också en stund sedan sist!

Blogglivet · Bloggutmaningar och nöjen · Photoshoot

Fototriss del 226: Så här ser det ut där jag är

Fototriss är tillbaka! ♥

Veckans tema: Så här ser det ut där jag är.
Så jag tog med mig kameran ut på kvällens sista hundpromenad, så så här ser det onekligen ut i mina kvarter.

Solros
Sol ute, sol inne, sol i hjärta, sol…ros.
Lilla snigel, akta dig...
Lilla snigel, akta dig…
Dags att kolla till bilen sin kanske...?
Ägaren till denna bil har inte tittat till den på ett tag…!

För att se fler trissar på veckans tema, klicka på bannern nedan.

Fototriss banner

Åsikter · Djuren i mitt liv · Photoshoot

En annan sida av hjälm-frågan

För ett tag sedan så skrev jag ett inlägg om hur bara nötter rider utan hjälm. Jag står helt och fullt fast vid vad jag skrev, men idag är jag tillbaka och skriver om en annan sida av hjälmfrågan – nämligen den som krockar med mig som fotograf.

I min yrkesroll som ridskolepedagog/ridlärare/ungdomsledare – whatever – så ser jag det som en självklarhet att mina elever alltid har hjälm. Det är något jag inte tummar något alls på. I min roll som fotograf blir det dock något annorlunda, och jag har haft lite svårt att bestämma mig hur jag ska ställa mig i frågan.

Faktum är:
– Jag anser inte att man ska sitta på hästen utan hjälm
– Jag ÄLSKAR att fotografera, och tar så gott som varje chans jag kan få.
– Om en person som är över 18 år väljer att sitta till häst utan hjälm när denne blir fotograferad, så är det hans/hennes val.
– Jag tror inte att jag skulle kunna vägra att fota någon bara för att han/hon inte använder hjälm.

Alltså förstår ni konflikten i min hjärna? Jag skulle vilja neka fotografering om inte ryttaren har hjälm, men jag vill allt för gärna få möjligheten att ta många och fina bilder, and therefor I will not neka.

Innan jag började fota så jättemycket själv var jag desto mer principfast. Jag skulle då minsann aldrig fota någon som rider utan hjälm. Sedan börjar man tumma lite på principerna. Jag skulle då minsann aldrig fota någon som sitter till häst utan hjälm – om den inte har någon som håller i, eller att de bara står stilla, uppställda. Eller; Jag skulle då minsann aldrig visa upp bilder offentligt, om jag fotat någon som sitter till häst utan hjälm.

Och nu sitter jag alltså här – redo att tumma på även den sista av de där påståendena. För i söndags fotade jag nämligen Climax och My, eftersom Climax skulle avlivas dagen efter. Det blev både bilder på bara Climax, på dem båda från marken, och uppsuttna bilder – utan hjälm. Och det kliar i mina fingrar att visa upp bilderna, här eller på Facebook – skit samma jag vill visa dem! Men det är som att kliva över den sista barriären liksom, jag vet inte hur jag ska förklara det.

Jag misstänker att det kommer sluta med att jag kommer visa dem. Kanske snarare här på bloggen än på Facebook, eftersom jag misstänker att jag har en äldre ”läsarbas” här än vad jag har på Facebook.

Okej. Jo, det KOMMER att sluta med att jag visar upp en sådan bild för er här. Tillsammans med några andra. Jag kan inte låta bli.

Sorry, principerna, fotovisningskåtheten vann.

Fina Climax  Fina Climax  Fina Climax Fina Climax Fina Climax Fina Climax