Allmänt

En liten (?) sammanfattning

Det är glest mellan blogginläggen nu för tiden. Jag vet inte riktigt vad jag ska skylla på, jag har skapligt med tid och hyfsat med inspiration (nu för tiden har jag ju ett liv och därmed något att skriva om, kind of), men jag kommer liksom inte till skott. Saknar skrivande, men får ändå inte tummen ur.

De flesta av er vet att jag kommit igång och jobbat, och att jag i fredags åkte ner till Stockholm för andra gången för att göra del två av rekryteringstesterna. (Jag hade för mig att jag hade skrivit om del ett, men det hade jag tydligen inte så ni får sväva i ovisshet kring det, hehe). Men ja, så här gick i fredags.

Tåget gick från Sundsvall 6:00. När vi passerade Gävle så insåg jag att jag inte hade fått någon hemresebiljett! Jag visste ju att den var bokad, när den gick och vart jag skulle sitta (mail) men någon sms-biljett hade jag inte fått. Satte chefen i arbete och släppte det sedan. 9.40 var jag framme i Sthlm, och klockan 12 skulle jag vara på Rekryteringsmyndigheten. Det känns ju lite som ett mirakel att jag ens hittade till Tunnelbanan. Och ja, jag vet att de flesta tycker att det är en piece of cake, men är det första gången man gör det själv, och man knappt ens satt sin fot i sthlm tidigare, då är det en bedrift. Nästan en ännu större bedrift var det att jag faktiskt klev på fel ”linje” men ändå lyckades byta på lämplig station och tog mig sedan vidare till rätt slutstation. Promenaden till Rekryteringsmyndigheten var inte jättelång, så jag var framme en liten stund före 11. Det var ju lugnt tänkte jag, då skulle jag hinna äta i lugn och ro. Jag gick dit och sa att jag var där, och då visade det sig att jag kunde få göra simultantestet redan då. Så ja, varför inte?

Simultantestet var lika roligt den här gången som förra gången, fast den här gången gjorde man det på dator, och det var även lite svårare (upplevde jag det som, åtminstone). Den första delen var tre uppgifter á 3 minuter vardera. Du fick först sifferkombinationer i två kolumner, fem fyrsiffriga nummer i varje kolumn. I den första kolumnen var en, två eller tre sifferkombinationer överstrukna, och din uppgift var att stryka över motsvarande sifferkombinationer i den andra kolumnen. Varje rad var en egen uppgift, och du skulle hinna med så många som möjligt med så få fel som möjligt. Missa att stryka över samt felöverstrykningar gav minuspoäng. Den andra delen av den här uppgiften var lika som denna fast med bokstavskombinationer, och den tredje delen bestod av olika slags figurer.

Del två av simultantestet bestod dels av ovanstående, men du skulle samtidigt besvara frågor som i huvudsak bestod av olika matteproblem eller ”Mats är äldre än Per, men yngre än Sven, vem är äldst?”, eller att du skulle plocka fram svar ur en almanacka/kalender eller en adressbok. Frågorna var egentligen inte svåra, men alla saker i kombination med varande gjorde verkligen att huvudet snurrade. Det hände faktiskt under testet att jag bara stannade upp och satt och småskrattade för mig själv, dels för att det var riktigt roligt och utmanande, men också för att det kändes helt jäkla sjukt. Väldigt underlig känsla, helt klart.

När testet var klart fick jag långlunch, jag kunde nämligen inte träffa psykologen förrän klockan 14, och när testet var klart var klockan knappt 12. Jag åt i en lunchrestaurang som låg i samma byggnad och efteråt tog jag en promenad, men höll mig i närheten eftersom jag inte direkt litar på mitt 08-lokalsinne :P Resten av väntetiden spenderades läsandes en fototidning jag fick av Kamilla när vi var i Övik. Awesome!

Psykologen var en rejäl karl, stor och STOR, jag kände mig som en liten dvärg i jämförelse. Han var väldigt trevlig och lätt att ha att göra med. Jag antar dock att jag var mer nervös än vad jag trodde, för när vi åkte upp i hissen till hans kontor så sa han;
”Vad hette det där du bodde? Utanför Sundsvall? Sk….? Sk…-nånting?”
Alltså jag fick en sådan sagolik blackout så du anar inte. Det måste ha tagit kanske en minut innan jag lyckades klämma fram att det ju heter Sundsbruk där jag bor. Vet ni hur lång en sådan minut känns när man pratar med en psykolog som ska bedöma ens lämplighet för ett jobb du VERKLIGEN vill ha?! Det kändes som en halv evighet. Men ja, tydligen så gick det ju ändå.

Mötet med honom tog ungefär en timme.  Det kändes väl ungefär som vilken arbetsintervju som helst, fast kanske lite mer ”privat”. I slutet på mötet fick jag återkoppling dels på simultantestet, men även på de personlighetstester som jag hade gjort hemma i förväg. Simultantestet klarade jag utan några större problem, jag hade haft en del fel i början på ”uppvärmningen”, men han sa att jag var som en typisk musiker eller matematiker, för så fort det blev ”allvar” så hade jag skärpt mig och då var det väldigt få missar. Han undrade om jag aldrig hade funderat på en akademisk karriär eller att läsa vidare, han trodde nämligen jag skulle passar bra som matematiker eller fysiker. Jag är inte full lika övertygad om den saken :P Personlighetstesten var väl egentligen ingen större ”grej”. Det ena beskrev lite hur jag ser mig själv och hur jag tror att andra ser mig (stämde väldigt väl) medans det andra var mer olika typer av personlighetsdrag. Tänk dig en skala med motsatser, den ett exempel kunde vara ”Ordningsam – – – Tvångsmässig”, sedan hade man genom ca 250 frågor fått en procentsats som beskrev vart på den skalan man befann sig. På tre av dessa ”personlighetsdrag” låg jag i ”överkant”, (jag minns inte vad de exakta termerna var men det var väl att jag dels var för ”snäll”/lätt att ”köra över”, att jag är undvikande i fråga om konflikter och så var det nog just det där med ordningsam/tvångsmässig, TROR jag) men som han själv sa så fanns det även i ”extremfallen” väldigt tolkningsbara omdömen. Som att vara undvikande i konflikter så stod det till exempel något om att man då ofta är en bra medarbetare som inte driver konflikter på arbetsplatsen” eller nåt liknande. Så ja, allt är väl relativt.

Tunnelbana

Vad händer nu då? Jo, nu ska psykologen göra ett utlåtande om mig, baserat på testerna och intervjun, som han sedan ska delge arbetsgivaren. Han kommer även att antingen rekommendera mig eller inte.  Han har dock inte någon slags ”veto-rätt”, vilket innebär att även om han säger ”Ni bör INTE anställa henne” eller ”Hon är en lämplig kandidat att anställa” så kan arbetsgivaren göra tvärtom. Jag vet inte hur lång tid det kommer ta, utlåtandet och rekommendationen ska postas till arbetsgivaren och sedan ska de ta ett beslut. Puh. Nervöst som tusan.

Efter mötet promenerade jag tillbaka till tunnelbanan och åkte till T-centralen. Att sedan hitta därifrån var ju mer eller mindre hopplöst, jag var helt och hållet vilse och fattade inte alls vart jag skulle gå. Men efter ett gäng felsvängar kom jag upp nånstans där jag hade gått förra gången jag var nere på tester, så även fast jag hade haft funderingar på att kanske shoppa lite när jag var nere, så skippade jag det och tog mig direkt till järnvägsstationen. Hellre sitta och vänta än att gå vilse och skynda sig. Tågresan hem gick bra den med, och jag var hemma i stan igen strax efter 21. Borta bra men hemma bäst, jag ska definitivt inte bli en stockholmare.. :)

Ja ni ser. Så speciellt kort blev ju inte den här sammanfattningen, om man nu ens kan kalla det för en sådan!

Allmänt

Ett olämpligt inlägg

Jag har någon gång hört att det finns en viss likhet mellan matlagningsprogram och porr. Njutningsfulla upplevelser som gör att man blir lite småsugen där hemma i soffan. Sugen på olika saker, givetvis, men ändå sugen.

Tidigare idag satt jag och finevän i soffan och kollade på nåt grilltävlingsprogram på fyran, och jag kom att tänka på den här liknelsen. Och den otroligt skrattretande tanken på hur det vore med matlagningstävlingarnas motsvarighet i porr.

”Veckans tema är rollspel. Ni ska tillsammans i laget kommer överens om ett lämpligt scenario, agera ut det, och det par som av domarna efter 3 timmar anses vara mest tillfredsställda är det lag som fortsätter tävla om titeln Porrstjärnorna. Det lag som får sämst resultat blir eliminerade. Lycka till”.

Hysteriskt kul tanke. Om man har min humor, vill säga.

(Och nej, jag tänkte inte blanda in några könsroller eller villkor i det här inlägget. Det är ju på skoj för bövelen!)

Allmänt · Yrkeslivet

So far so good!

Två dagar på min första ”riktiga” arbetsvecka på evigheter är gjorda. Och än så länge har det gått bra! Vi hade en hel del teori igår, men redan på eftermiddagen fick vi börja ta egna samtal. Med ”läraren” som medlyssnare förstås, men ändå. Helt sjukt ju. Igår kändes det dock rätt så rörigt i huvudet. Inte så konstigt kanske.

En annan sak som kanske inte var helt perfekt igår… Haha. Jag vet inte om ni kanske läste att jag hade planerat att åka in lite tidigare igår? Well, riktigt så blev det inte. Jag började ju kl 9, och jag vaknade kl 8.33…! MEN, jag var på jobbet innan nio, och även före både min utbildningskollega och vår instruktör. Nöjd! Hallelulja för E4-an liksom.

Idag har det också gått bra. Vi har tagit egna samtal större delen av dagen. Vi hade varsin ”instruktör” så att vi skulle få fler ärenden per person, men det har varit rätt lugnt. (Peppar peppar). Men bitarna börjar falla på plats, man blir mer och mer medveten om vad man gör. Och jag antar att instruktörerna tycker detsamma, eftersom de knappt ens hade på sig lurarna på eftermiddagen idag utan mer bara satt bredvid och pratade med varandra :P Tror nog att det här kommer gå som en dans.

Schema för de kommande fyra veckorna har vi fått med. Herrejösses så mycket jag/vi ska jobba. Det är en rätt stor omställning, att gå från att jobba ”ingenting” till att jobba lite drygt sex dagar i veckan, ibland upp mot 8-10 dagar i sträck. Insaaaane! Men det blir nog bra det där.

Hur som helst så ska jag försöka göra kväll tämligen snart, eftersom jag börjar 7:10 imorn. Räknar väl med att kliva upp runt 5:30 eller nåt. Jösses, minns inte när jag vaknade den tiden (frivilligt) senast.

Heja heja!

Allmänt

Hurra, imorgon är det måndag!

(Och detta säger jag utan ett uns av sarkasm i rösten!)

Hur många av er känner för att kasta rutten frukt på mig just nu? :P Men faktiskt, jag har efter diskussion med LK (hehe) fått okej att utropa hurra-det-är-måndag i åtminstone tre veckor utan att bli direktförklarad som idiot. Mitt argument att man faktiskt får känna så – speciellt när det handlar om ett nytt jobb – gick hem. Puh.

Så, imorn är det alltså måndag, och första ”riktiga” utbildningsdagen. Jag är minst lika taggad som i fredags, om inte mer. Funderar seriöst på att åka in och börja lite tidigare än tänkt (vi har någon slags individuell studietid i deras online-utbildnings-jox) så att jag får lite extra plugg-tid. Känns som det kan behövas med tanke på att vi ska klämma in tre veckor utbildning på en vecka. Puh.

Nåja, vi får se. Det beror väl lite på hur pigg jag är imorn med.

Lillebror har förresten åkt iväg på ”minisemester” till moster och Helly i Lubban nu, så åtminstone ett par dagar nu är jag hundledig. Väldigt ovant, men tror det blir lite skönt både för mig och lurvet. :)

Meeen, imorn är det måndag och då ska jag jobba, så därför avrundar jag här och nu.
Go’natt go’vänner!

Allmänt

Hundvakt?

Jag söker någon i Sundsvall/Timrå eller Härnösandstrakten som kan tänka sig vara hundvakt på lördag. Jag och en bekant ska åka till Hemsö Fästning och fota lite, och kanske även ta svängen förbi Höga Kusten, så det hade varit skönt om Lillebror hade sluppit vara ensam hemma och jag hade sluppit känna att jag måste skynda mig hem.

Pleeeeease?

Annars är väl planerna den närmsta tiden rätt lugna, nu ska jag ge mig iväg till betena och kolla till ridskolans hästar och ponnyer, kanske fota lite med. Imorgon är sista besöket på affektiva innan K går på semester, och det ska bli så roligt att berätta för honom att jag fick jobbet. Annars blir nog även morgondagen rätt lugn. På lördag blir det alltså Hemsön och sedan har jag nog inget mer planerat innan jobbet börjar. Förutom att kolla till hästarna då alltså, det gör jag ju varje dag nu.

Så ja, det är väl ungefär så det ser ut.

Sooooo… Hundvakt, anyone?

Allmänt

Bra helg!

Det har varit en riktigt bra helg! Jag har ingenting alls att klaga på!

I fredags träffade jag finevän en sväng innan han åkte ner till Mariestad. Vi åt en bit mat och jag fick årets underhållning när jag fick se honom riktigt röd i ansiktet för första gången! So very awesome! :D Förutom det så var det en rätt lugn kväll. Ingen fest hos grannen heller, vilket var otroligt skönt.

Lördagförmiddagen var stillsam. Jag nördade Greys och väntade på att syrran och Eve skulle vakna från sin middagstupplur. Fick veta att det bara var Eve som tupplur-ade, eftersom Emma var ute med pappa och ”mekade med bilen”. Same differens dock, jag väntade oavsett. Men inte förgäves denna gång! Vid halv fem-tiden sammanstrålade vi i Birsta och begav oss till platsen jag hade sett ut för fotograferingen. Riktigt roligt var det och jag är nöjd med bilderna!

Enda nackdelen med en lyckad fotografering är att man vill göra det igen och igen och igen, gärna nyss! :P

När jag kom hem så satte jag igång att gå igenom alla bilderna, fick då även en förfrågan om jag ville hitta på något med en bekant, hans tjej och tjejens hund. Så även fast det hade börjat regna, så tackade jag ja. Jag tänkte som Andreas brukar säga; ”Nog för att du är söt, men inte så pass att du kommer försvinna av lite regn”. Men det var trevligt iaf! Vi åkte till Lögdösjön och gick i skogen, blött blev det helt klart, men vi överlevde alla fem. Lillebror sket totalt i mig eftersom Tina, den andra hunden, troligtvis luktade löp. Han hade fullt fokus på henne hela tiden och följde efter henne som en svans. Han fick sig några åthutningar, vilket inte var mer än rätt, men de gick ihop väldigt bra. Nöjd med dagen!

Lillebror och Tina  Foto: Mattias Söderberg
Lillebror och Tina
Foto: Mattias Söderberg

Söndagen var stillsam. Jag pysslade på lite här hemma under dagen, och på kvällen skaffade jag mig lite sällskap och tog en promenad runt Sidsjön, med Lillebror också då förstås. Underbart väder, en härlig promenad och trevligt sällskap.

Nu ska jag ta och … öh… Jag vet inte riktigt vad jag ska göra just nu, men om någon timme ska jag dra iväg till Färsta och vara lite behjälplig tänkte jag. Fyradagarsveckor – here I come!

Allmänt

Fotosugen

Idag har jag en sån där dag då det verkligen kliar i fingrarna – jag vill ut och fota! Men det finns två väldigt ”bra” anledningar till att inte göra detta; dels fick jag någon eftersläng av förkylningen efter lördagen, så nu är jag hyfsat däckad igen, och dels så har jag elakt ont i handlederna idag. Det är två rätt stora anledningar till att hålla sig inne och vila.

En annan anledning är väl att jag inte riktigt vet vad jag skulle fota. Det har inte kommit jättemånga vårtecken, och jag har inte riktigt energi till att springa omkring och leta upp dem. Jag sparar min energi till promenaderna med Lillebror. Visst skulle jag väl kunna ta med mig kameran ut när jag går med honom, men det blir inte riktigt bra, det är svårt att fokusera.

Hur som helst. Jag vilar idag. Jag hoppas att jag är fräsch nog imorn för att kunna arbetsträna, blir tråkigt i längden att mest bara sitta hemma. Lätt att vara efterklok, och jag borde kanske ha hållit mig inne i helgen, men nu blev det som det blev och det får jag sota för nu. Men trevligt var det!

Sundsvall Custom & Hot Rod Show-0413