Hälsan

Nu är bollen i rullning

Nu har jag varit på affektiva. Vi pratade mest praktiska grejer idag, sånt som har med arbetsträning att göra. Så nu har alltså bollen börjat rulla. Jag har ju fått okej från Färsta, och på onsdag ska mitt sjukintyg förlängas, troligtvis med sex månader, för att kunna arbetsträna under den tiden. På onsdag ska sedan även sjukskrivningskoordinatorn ringa Försäkringskassan och boka tid för ett möte. Så, som sagt, det händer saker.

Jag vet inte riktigt när det kommer dra igång, det beror väl lite på hur handläggningen och pappersvändningen går. Men jag tror inte det kommer ta allt för lång tid faktiskt. Ärligt talat, jag vet att det kommer bli ganska slitigt. Jag menar, jag med mina axlar, min rygg och den kassa foten. Jag fattar att det kommer slita. Och det kommer troligtvis bli en hel del gnäll. Från mig alltså, här på bloggen. Haha.

Och apropå gnäll så jag nu försöka få tummen ur och ge mig i kast med städningen här.

Dagbok · Hälsan

Ryggen är bra när den funkar

Idag har jag inte fått mycket gjort. Förutom promenerat en jäkla massa. Jag vaknade tiiiidigt imorse och hade så sjukt ont i ryggen. Det vägrade gå över. Jag har knaprat diverse piller för att försöka få ordning på smärtan, men det har inte hjälpt. Använt vetekudden har jag gjort, och försökt med alla möjliga olika varianter för att ”knäcka” ryggen. Ingen lycka. Jag har inte kunnat sitta eller ligga, för då har det bara gjort förbannat ont. Det är när jag har promenerat, långsamt, som det gjort minst ont. Så därför är det mest det jag har gjort idag. Lillebror tycker nog att jag varit tråkig som gått så himla långsamt, men det har inte funnits så många andra alternativ.

Man blir dock rätt less på att promenera runt och göra ingenting, så jag lämnade LB hemma och for iväg på Birsta City istället. Där strosade jag runt i lugn och ro och försökte fokusera på någonting annat än ryggen. Köpte två par leggins på KappAhl, 69 kronor blev det  tack vare 25% rabatt på alla byxor och ett presentkort som jag fick i julklapp. Perfekt! Efteråt blev det en sväng på ICA Maxi med.

Distraktionen fungerade faktiskt. När jag kom hem kände jag inte av nåt knas med ryggen alls. Eller, jag känner ju fortfarande av den. Men det är enormt stor skillnad jämfört med när jag åkte till Birsta. Oh happy day, ungefär. Så nu hoppas jag att den uppför sig resten av kvällen så att jag kommer kunna somna ikväll. Eventuellt kommer lillasyster hit och kollar på BB Live, men det är inte bestämt än så vi får väl se.

Emma och Evelin på kalas

Ja, jag har dessutom, nu sen jag kom hem, suttit och kikat på klänningar på Ellos.se. Jag blir ju så sjukt sugen, det finns såååå mycket fint. Och jag som aldrig varit en kjol- eller klänningstjej, nu känner jag att det är det enda jag vill ha inför sommaren. Ge mig! Jag borde dessutom försöka få tag på några lämpliga shorts som jag kan ha att promenera i i sommar. Det kommer bli svettigt med svarta mysbrallor hela sommaren, helt övertygad om den saken…

Hälsan

Erika och blodet, försök två

Jag ska strax bege mig iväg till vårdcentralen. Jag ska ta blodprover igen för reumatismutredningen, de tyckte att jag skulle göra det även om det inte såg ut att vara reumatism som är problemet nu (jag har tydligen anlag för det, men det är inget som ”brutit ut”, eller hur de nu sa).

Så ja.. Jag och nålar. Ingen rolig kombination, men det är bara att bita ihop. Den här gången har jag åtminstone druckit rejält innan, så nu borde inte uttorkning vara ett problem. Så snälla blodkärl, uppför er normalt den här gången, jag vore tacksam om det bara bli ett stick istället för fem-sex stycken. Det vill jag inte.

Tack på förhand.

Hälsan

Jag antar att jag borde vara glad

Ännu ett läkarbesök avklarat. Jag antar att man kan säga att det gick bra, kind of. Läkaren från medicinkliniken trodde inte att det är reumatism, men jag ska ändå ta fler prover, och om lederna börjar svullna upp så ska jag återkomma. Så, jag antar att jag borde vara glad – jag har inte reumatism, bara anlag för det.

Däremot så såg hon att jag fortfarande är svullen kring fotknölen. Det är dock inte leden som är svullen, det är senan/senskidan (?). Vad det beror på visste hon inte, men rekommenderade vila. Hon grimaserade när jag sa att jag ju måste gå ut med hunden flera ggr om dagen, det var visst inte en sån bra idé, men jag har ju inte så mkt att välja på.

Jag borde vara glad. Lättad. Jag har inte reumatism. Men det känns mest bara …. som en stor suck, ungefär. Jag hade hoppats på några svar, att få veta vad som är fel, varför det är fel och hur man kan göra det bra, men så blev det ju inte. Jag är lika ovetandes nu som innan, men med samma sketna handleder och samma svullnad vid foten. Så därför är jag inte glad.

 

Hälsan

Läkarbesök imorn

Imorn blev jag hastigt och lustigt inkallad på läkarbesök.

Jag klurade ju lite på det där. För ganska länge sedan var jag ju på vårdcentralen och tog prover för reumatism och fick även en kallelse till röntgen. En vecka efter proverna så ringde läkaren och konstaterade att jag hade förhöjda värden vilket tydde på reumatism. Jag skulle få en kallelse till reumatalogen.

Någon vecka efter det så var jag alltså på röntgenundersökningen. Fick veta att jag skulle få besked inom två veckor. Något besked fick jag dock aldrig, åtminstone trodde jag inte det. Läkaren ringde för 1,5 vecka sedan och sa att proverna visade på reumatism. Jag tänkte väl mest att hon nog var förvirrad eftersom hon redan sagt det, men för några dagar sedan slog det mig att hon kanske syftade på röntgen. Hennes svenska är nämligen inte den allra bästa, så jag vet inte. Men det var alltså därför jag skulle lämnat mer blod sist jag var där.

Idag ringde alltså den här läkaren igen. Hon ville veta om jag fått komma till reumatalogen än, vilket jag ju inte fått. Imorn ska nämligen en läkare med specialkompetens för reumatism komma till vårdcentralen, så hon ville veta om jag ville bli inbokad hos den läkaren. Det tackade jag förstås ja till.

Det är nervöst, men jag ser faktiskt fram emot det, hur konstigt det än kan låta. Det ska bli intressant, och kanske kan man få räta ut några frågetecken. 11:30 ska jag vara där, så det kan nog bli så att affektiva får stå över den här veckan, jag får se.

Wish me luck!

Hälsan

Nåldynan Näsberg och icke-blodet

Nu är jag klar på vårdcentralen. Ja, alltså, jag har inte varit där tills nu, jag har shoppat med lillasyster med, men jag har ganska nyss kommit hem. Det tog sin lilla tid på vårdcentralen kan man säga. Först hade jag det ”riktiga” besöket. När det var avklarat tittade jag in på lab för att se om jag kunde ta proverna nu eller om jag behövde en ny kallelse, men det gick bra att ta dem nu, så vi satte igång.

Först stack hon i höger armveck. Hon fick halva mängden hon skulle ha, sedan tog det stopp och hon fick börja om på annat håll. Det blev vänster armveck, men blodådern slank iväg. Det blev vänster underarm, men den slank iväg där med. Nålbyte till en mindre nål, och tog ett annat ställe på vänster underarm. Det började komma, men sen slutade det. Det var bara att börja om igen. Höger underarm – samma melodi igen. När hon precis skulle till att sticka på ovansidan av handen, vilket hon även konstaterade skulle göra ”ganska ont” (jämfört med det andra som jag redan tycker gör apigt ont), så avbröt vi och såg oss besegrade. Hon kom på att det kunde ju ha att göra med att jag varit sjuk och att jag är lite för uttorkad vilket gör att blodkärlen drar ihop sig, och därför blir jag mer svårstucken än vanligt.

Vi fick alltså inte blodet den här gången, utan jag ska tillbaka dit om en vecka för nytt försök. Då ska jag se till att ha druckit tillräckligt innan, gillar INTE sprutor och nålar!

Tur man är en okomplicerad patient...! Ehh.
Hälsan

En räddare i nöden

Vilken tur att man har sån fantastiskt bra koll..! Jag har tydligen tid på vårdcentralen idag. Det hade jag helt och hållet missat. Jag har, av någon korkad anledning, inte noterat det i telefonen som jag brukar göra med mina läkartider, och därför har det bara försvunnit ur huvudet.  Som av en lycklig slump jobbar ju min kära moster på ”min” vårdcentral (eller så är det kanske jag som är en patient på hennes arbetsplats, hehe) och vi satt och små-sms-ade lite under hennes lunch. Strax därefter fick jag ett sms där hon frågade om jag var på väg dit eftersom jag har tid kl 13.

Åhh vilken klant jag är. Som tur är så är det ju en hel timme kvar, så jag kommer ju hinna dit utan problem. Ska se om jag kan passa på att gå till lab samtidigt med och ta de där proverna jag inte kunde ta i måndags. Lite störande bara att det blir två körningar in till stan idag då, man vill ju gärna spara på bränslet när man är fattig, men men, jag får väl se det som att jag ändå sparade in måndagens körning.

Aja. Göra sig klar och åka då.