Är det för mycket begärt att sluta frysa?

Vad otroligt less jag är på att frysa jämt. Ikväll är det iofs inte så konstigt, jag har varit otroligt trött hela dagen och då blir man ju lätt trött. Och sen i helgen… ja, det finns ju anledningar, men som tur är så överlever man ju ändå. Och ibland finns det ju fördelar med att frysa med…!

Helgen var bra förresten, ifall ngn undrade. Fick besök på fredagen och på lördagen åkte vi en bit norrut. Kollade på hockeyn hos Monica och Kricken (herrejösses vilka härliga människor det är) och sedan blev vi kvar där en bra bit in på kvällen. Ännu en vaxningsfest i Helgum kan man säga.. :P Gud vad jag skrattade. Efter att vi berättade om vad som hände när Kricken skulle vaxa pungen senast vi var där, så fick någon (fråga mig inte vem, minns ej) en idé om att det ju vore intressant att vaxa nåt annat. Så ja, det slutade med att alla killar som var på plats, utan undantag, vaxade någon liten del av nånting. Ett V på bröstkorgen eller en remsa över naveln, eller armhålan, eller en bit på benet! Gud så mycket jag skrattade, helt sjukt! Underbara människor, verkligen!

Monicas bild på de två tröj-lösa vaxande herrarna, och så jag där då på sidan om som mer eller mindre håller på att förgås av skratt!

Ja hur som helst. På söndagen gjorde vi oss redo för resan söderut. Ja, för er som inte visste det så var alltså planen att jag skulle skjutsa ner ett styck J och ett styck husvagn till huvudstaden. Vi blev dock ganska sena iväg eftersom det var problem med att få lyse på husvagnen. Däruppe finns dock händiga män, så medan de ordnade med nånting tekniskt som jag inte vet vad de gjorde så blev jag bjuden på frukost. Worked for me :) Vi kom väl iväg från Helgum kring 13-tiden. I sundsvall blev det några småstopp bland annat i Birsta och sedan i Granloholm för att lämna Lillebror hos moster Lena, vi passade även på att äta. Jag tror klockan var kring 16 när vi kom iväg. Att köra till sthlm gick bra. Det var helt klart ovant att köra med husvagn, det var första gången för mig (har bara kört småsläp och hästfinka förr) men det gick bra som sagt. Det var väl först när vi kom till überdimmiga sthlmsförorter som jag började noja. Fram kom vi dock utan några större incidenter och bilen hade dragit lite drygt 1,1 liter/mil vilket väl får ses som helt okej! Eftersom vi (okej, det var kanske inte jag som hade tänkte så långt…) hade räknat ut att vi skulle komma fram skapligt sent så blev det så att även jag fick en natt i husvagnen. Husvagnen utan värme, haha! Kan tala om att jag frös som ett djur där på natten, men det gick ju att tränga ihop sig åtminstone. Några timmars sömn blev det ju, och sedan på morgonen när J skulle dra iväg och jobba så fick han även igång värmen, så då blev jag kvar och sov några timmar till.

”On the road again, nanananana road again”

Hemresan gick också bra. Den där lösningen med ett kasettband som man stoppar in i kasettspelaren i bilen och kopplar den med en sladd till telefonen – awesome uppfinning. På nervägen lyssnade vi på Ligga med P3 i stort sett hela vägen, och på vägen upp lyssnade jag på offline-spellistor i Spotify. Grymt! Bestämde mig iaf för att köra någorlunda bränslesnålt istället för snabbt, så jag snittade väl strax under 100km/h och bilen drack därmed 0,72 liter/mil. Hade först tänkt åka in till själva Stockholm ”city” och ta en liten fotopromenad, men vädret var så tråkigt så jag sket i det. Istället pausade jag på Dragon Gate och gick omkring där en stund. En stund, som visade sig bli lite över en timme. Men det fanns mkt fint och intressant att titta på där faktiskt, och några skapliga bilder blev det nog med.

Jag kom hem till stan ganska precis kring 16-snåret, så man kan ju säga att jag gjorde en 24h-utflykt. Mkt trevligt tycker jag!

Annars gjorde jag inte så mycket igår. Jag kopplade in routern som jag fått låna, så nu har jag trådlöst internet här hemma. Fiffilurigt. Fick hjälp med att sätta lösenord på nätverket med, genom sån där … vad kallas det, jo fjärrhjälp typ. Hahah jag är ju barnsligt förtjust i sånt där, tycker det är så fränt att se någon annan joxa med min dator. Ja, alltså, så länge jag är med på det. Inga virusattacker, tack! Men nu fungerar det iaf! Sedan blev det tisdag, och som ni kanske såg så var jag på möte imorse och det blev klart med arbetsträningen. ÄNTLIGEN. Efter det åkte jag på DBT-träff och sedan hamnade jag i Bydalen och blev assisterande lastbilstvättare. Intressant upplevelse minsann!

Tvätt pågår. Själv pausade jag en stund.

Sådärja, då har jag skrivit ”mitt livs novell” då kan man säga… Ska försöka sova tidigt ikväll, sanningen är att jag är nervös och pirrig inför morgondagen, men jag är samtidigt rätt övertygad om att det kommer gå bra. Peppad är jag iaf, så det är ju bra!

Ja just ja. Det jag EGENTLIGEN ville säga med det här inlägget var att jag fryser. Och att det inte är kul.

Så, all done!

Bättre dag kan man liksom inte önska sig

Det blev en lång dag det här. Men herrejösses så bra den blev.

Förmiddagen gick stillsamt till. Kollade lite på hästhoppningen från OS innan jag åkte och lämnade av LB hos syrran, därefter begav jag mig för att möta upp Joanna o Mange. Vi åkte upp till övik. Vilket otroligt SKITVÄDER det var på vägen dit, fy fasen. Men upp kom vi, till arenan hittade vi (det är inte direkt svårt), i souvernirshoppen shoppade vi, och av en ren slump så valde vi platser precis intill där Emelie, Elin och Emil satt, dvs gänget som jag åkte med förra året. Det var ju lite lustigt.

Ispremiären var såååå bra! När laget presenterades så hade jag stundvis rysningar ända ner i fotknölarna. Kändes SÅ underbart att vara tillbaka i hockeysammanhang igen. Presentationen var bra, skills competition-grejen var underhållande (fast man kan ju fråga sig; har vi grymma målvakter i år eller ruggigt dåliga straffskyttar – 1 mål på 40 försök!) och att se en period snällhockey var också riktigt riktigt roligt.

Efter själva is-delen av evenemanget var avklarat så knölade folk in sig nere i entréhallen för spelarsignering – så även jag Joanna. Joanna hade köpt en söt body i shopen som spelarna fick signera, och jag, min vana trogen (haha), hade även i år köpt en tröja till Evelin som spelarna fick signera. Fast, jag fick även en tanke när jag stog där i kön, att jag nog kanske visste åtminstone en modoit till, som inte var på plats, som ville ha lite autografer, så jag gjorde en fuling och tog även ett papper (om var framlagt för att man skulle få använda dem förstås) och samlade signaturer även på det.

När det var dags för hemfärd så bestämde vi oss för att skippa E4:an och istället köra inlandet via Sollefteå. Det var roligt att se lite annat, den vägen har jag aldrig åkt heller så det var roligt. När vi kom till Sollefteå så åkte vi ner till Nipstadsfisket (kommer aldrig ihåg ifall det heter så eller om jag hittar på?) och tog en bensträckare. Det kom en karl och började fiska medans vi var där, och tror ni inte på själva fan att han fick napp?! En stor och rejäl lax. Jag och Mange fick skynda oss iväg och hämta en håv, laxen var felkrokan och skulle släppas tillbaka, men det är svårt att kroka loss den så länge den var i vattnet. Dock kom kvällens fiskekortskontrollant och hjälpte fiskaren så jag (och Mange) slapp, hehe.

Ingen fiskarjävel syntes till heller. Det var nog lika så bra det, jag tror inte jag hade varit så värst trevlig om jag hade råkat träffa på honom… Kanske. Jag är dålig på att vara otrevlig. Bättre att köra ignorera-stuket isf.

Sedan åkte vi vidare. När vi passerade Helgum så passade vi även på att svänga förbi hos familjen vars son skulle få A4-arket med autografer. Jag tror nog det blev uppskattat! Jag fick dessutom en kram av deras dotter, sötjänta! Kul att hon kom ihåg mig med :) Det blev en snabbvisit, dels skulle barnen sova och dels skulle vi tillbaka till stan och jag hämta hund hos syster. Vi åkte vägen via Indalsleden, det var kul att åka där när jag inte själv var chaufför, utan kunde njuta av den fantastiska utsikten. Vi stannade en kortis på utikstplatsen, och Mange posade för fototagning innan vi åkte vidare.

Strax efter 22 var jag inne i stan hos lillasyster. Brorsan hade skött sig exemplariskt vilket kändes enormt skönt. Vi stog ute och pratade i kanske en halvtimme eller så innan jag åkte vidare hem. Tog kvällsprommisen med LB och nu sitter jag här. Jag vet inte om jag är trött eller inte, jag känner mig inte riktigt trött, fast samtidigt känner jag mig trött. Ska nog försöka sova snart oavsett, blir jag för vaken kan jag ju alltid glo på tv en stund eller två.

Imorn fortsätter OS med mer hästhoppning. 12-15 verkar det hålla på. Och tills dess är jag ju både vaken promenerad och matad. Lillebror med, för den delen. Så det blir bra det. Ska försöka ta mig till Färsta innan dess med. Pirrigt.

Kvällens novell avslutas härmed.

Godnatt!

Godmorgon världen

Jag tänkte säga något om ”Vilken underbar dag” och ”Vart åker vi idag?”, men äsch. Underbar vet jag inte för jag tror inte jag vaknat än, det här är INTE min tid på dygnet… Jag känner att mitt halvtaskiga morgonhumör gör sig påmint, tur att jag kan uppföra mig ändå.

Den andra frasen är dock betydligt lättare att besvara eftersom jag ju faktiskt åker hemåt idag. Om ganska precis en timme, för att vara exakt. Tycker dock inte om att köra när jag är så här trött, men det hinner kanske ordna till sig på en timme. Får väl se till att poppa hög musik i bilen annars så kanske jag vaknar.

Om den sabla stereon vill funka, det vill säga!

Wish me luck and a safe trip, så önskar jag eder en trevlig tisdag.

Postat med WordPress för Android

Time to make some music!

Om några timmar ska jag då alltså sätta mig i bilen och styra den en aning norrut. Hur länge jag ska köra vet jag ganska exakt, hur länge jag blir borta är mer osäkert. Vi får se helt enkelt. Fördelen med att ha bil kan man säga! Jag kan åka när jag känner för det eller när sällskapet sparkar ut mig. Smidigt.

Men för att kunna köra sådär fint och harmoniskt som bara jag kan så behöver jag något bra att lyssna på. Frågan är bara vad… Musik kanske? En mixskiva kan sällan bli fel. Eller radioprogram kanske? P3 levererar ju både Krister, Ligga med P3 och P3 Dokumentär. Bara att välja och vraka med andra ord.

What to choose, what to choose…

Postat med WordPress för Android

Goddagens!

Hej mina vänner, och alla ni som jag knappt eller inte känner.

Gårdagen liksom bara försvann. Och fort gick det! Handledarutbildningen med syrran gick bra. Det var väl ungefär som en tretimmars teorilektion, där man redan tyckte sig ha koll på det mesta. Mycket var dessutom riktat till helt oerfarna 16-åringar som knappt aldrig ens suttit i en bil. Nog för att min syster är blond och har haft en viss tids uppehåll från körningen, men så pass grön är hon ändå inte.

Efter utbildningen gick jag upp på Wått & Torrt för att hämta hitta ut-kartor åt finevän. Därifrån gick jag sedan vidare till Sköna under för att se om jag kunde hitta mig en bra BH för presentkortet jag fick i julas. Det projektet föll på två punkter; det fanns inte en BH för under 600kr och dessutom var alla som de plockade fram SKITFULA. Ärligt talat, ja, de var sköna, det ska jag inte säga något om, men jag har hellre en snygg, något obekväm BH i fel storlek än de där skrällena till mormors-bh:ar som de tog fram som alternativ. Needless to say; jag åkte hem utan ny BH.

Väl hemma blev det dusch och lite allmänt småpyssel innan jag tog hunden med mig och drog ut i trafiken. Vi är fortfarande på vift, men vi dyker väl upp i civilisationen i sinom tid.

Hej så länge!

Ps. Akta er för mobilspelet Dooors, det kan ge nervösa besvär…

I’m back!

Någon som saknat mig? Inte det? Nej men skit i det då…! :P

Nu är jag hemma igen iaf. Det blev en liten blixtvisit till Sollefteå igår. Tog med mig Lillebror i skuffen och drog iväg. Gjorde en taktikförändring och körde 86:an uppöver istället för Viksjövägen, BRA VAL kan jag tala om, helt utan ironi. För det första var vägskicket väldigt mkt bättre. För det andra var vägdragningen bättre, eller vad man ska kalla det. Det var en bra väg, mellan 90-110km/h större delen av sträckan, bara att gasa på. Men det bästa av allt: UTSIKTEN!

Herre. min. jävla. gud!

Lite bittert att man själv kör när man åker sådana vägar, för helst hade jag velat sitta med näsan klistrat mot rutan och bara stirra på den fantastiska utsikten över Indalsälven. I shit you not. Jag fick rysningar i hela kroppen av det lilla jag såg. It took my breath away, verkligen.

Resan i övrigt gick bra, men den lille fyrbente i skuffen pep mer eller mindre konstant hela vägen. Ganska irriterande, skulle jag vilja säga… Väl uppe så blev det pitstop hos J’s föräldrar. Där var det hundar så det räckte och blev över. Lillebror var inte helt nöjd med att sitta i bilen, så efter ett tag fick han komma ut. Jag blev lite utskrattad eftersom jag tog ut honom i koppel till att börja med, men hey, vem vill chansa liksom?! Han kom ganska bra överens med hundarna där, såvitt jag såg. Tre tikar och en kastrerad hane. Kan dock inte påstå att han visade sig från sin bästa sida, för det var en konstant och evigt pipande. Jag har ingen aning om hur man ska få tyst på honom när han håller på så där.

Nån timme senare åkte vi iväg till några vänner en bit bort. Där blev vi kvar resten av kvällen, väldigt trevligt må jag säga! Frampå nattkröken så blev det hemfärd till vännen min, för lite soverier. Jag tror jag sov kanske tre timmar eller nåt sånt, men jag sov faktiskt riktigt riktigt gott. Som en klubbad säl, kan man säga. Blev väl ändå att jag låg och drog mig ett bra tag innan det blev uppstigning. Åkte iväg ett tag sen igen. Lillebror väsnades som tusan i bilen, värre än igår, jag fattar inte. Sådär mkt har han aldrig protesterat mot att åka bil förut. På tillbakavägen var det precis samma sak, även fast han dessa två gånger hade sällskap av fina Wilma där i baksätet. Knäpp hund.

Fina Wilma!

Hur som helst så räknade jag väl kallt med att det skulle bli en ”lång resa hem” med tanke på hur han hade låtit under de senaste bilresorna. Men icke. När vi var på väg hem – inte en knyst! Inte ett pip! Då passade det minsann att vara tyst och snäll, när ingen annan är i närheten. Typiskt ♥

Jag hade egentligen tänkt ta Viksjövägen tillbaka, mest eftersom vi körde en kringelikrokväg på vägen upp, så jag trodde inte att jag skulle hitta rätt väg tillbaka. Men jag chansade, jag ville mkt hellre köra 86:an än Viksjövägen. Och jag hamnade ju faktiskt rätt med. Tur man har koll. Gjorde två stopp längs vägen. Det första var Thailändska Paviljongen. Galet vackert ställe. Jag stannade dock utanför staketet, hade ingen lust att betala in mig bara för en snabbis. Hade varit annat om man hade haft sällskap och relativt obegränsat med tid. (Jag hade inte bråttom nu heller, egentligen, men hade känts dumt att gå där själv och lämna Lillebror i bilen).

Thailändska Paviljongen

Nästa stopp blev en utsiktsplats längs älven. Jag hade spanat in den på vägen upp, så jag visste att det var ett bra ställe att stanna på. Stog där och tittade en stund. Svårt att ta bilder, jag vet inte riktigt jag ska tänka när det är stora landskap och sådär, men guuuuuuuuuuuuuuuuuud så enormt vackert det var där. Svårt att ta in.

SÅÅÅ VACKERT! Man blir alldeles mållös.

Så ja. Det är vad jag har gjort de senaste 24 timmarna ungefär.

Ni då? Har jag missat nåt?