Bloggutmaningar och nöjen

Fototriss del 260: Tomt

Mina bilden denna omgång, på temat Tomt (as in ”empty”) är alldeles färska och kommer från Döda Fallet i Ragunda. Det var en gång ett vattenfall, kan man säga, men numera är där sånär som tomt på vatten. Några pölar finns fortfarande, men inte det var på 1700-talet, kan man säga.

För den som är nyfiken så kan man läsa mer om Döda Fallet   [HÄR]

Så ja, Döda Fallet är numera TOMT på vatten.

Döda fallet, vy upp mot fallet Döda fallet, vattenfallet Döda fallet, vy ner mot fåran

För fler ”tomma” trissar, klicka på bannern nedan.

Fototriss banner

Allmänt · Dagbok

Ibland får man helt enkelt njuta av stunden

Gott nytt år alla! Hoppas ni överlevt firandet och att alla fingrar är i behåll!

Mitt nyårsfirande blev riktigt bra! Kvällen på jobbet gick fruktansvärt smidigt, och att en av kollegorna ordnat fram en sjuuuukt god smörgåstårta gjorde ju inte direkt saken sämre. Sedan hem, pratade i telefon i över en timme (vart tar tiden vägen?!) och sedan gav jag mig iväg till Norra Berget för att sammanstråla med Mr Braweheart. Tanken var väl att eventuellt kolla på/fotografera nattens fyrverkerier därifrån, men vi kom fram till att åka ner till hamnen istället. Sagt och gjort, där stod vi på tolvslaget och såg på de absolut mest grymma fyrverkerier jag sett i mitt liv!

Och nu kanske ni tänker att det ska komma några skapliga bilder på detta spektakel? Ja, fast näe. Det blev total flopp för mitt nyårsfotande, så halvvägs genom skjutandet så hängde jag helt sonika kameran över axeln och övergick till att helt och hållet underhållas av vad som pågick precis ovanför. Jag ångrar mig inte, det var sååååå himla häftigt.  Oftast, de får gånger när jag ”ger upp” fotandet så kan jag ändå få den där ”jo men jag kan ju försöka liiiite till”-känslan om och om igen, men inte ikväll. Jag var så pass nöjd med att bara titta, så det gjorde verkligen ingenting att det inte blev några vettiga bilder.

Som sagt, helt klart nöjd med nyårsfirandet. Nu ser jag fram emot ett fantastiskt 2014… :)

Nyår-8 Nyår-7 Nyår-9

Bloggutmaningar och nöjen

Fototriss del 231: Härliga höst

Idag har jag haft känslan av att det varit en äkta höstdag. Fint väder men småkyligt. Ikväll har jag och mamma varit vid Västanåfallet, där de hade något slags ”event” som de kallar ”Fallet i ljus”. Så därför vill jag tillägna fototrisstemat ”Härliga höst” till det vackra Västanåfallet och dess omgivningar.

Klicka på bilderna för att förstora.

För att se andra höstiga trissar, klicka på bannern nedan.

Fototriss banner

Allmänt · Dagbok · Djuren i mitt liv · Photoshoot

Det är inte så mycket hästar nu för tiden

Det är lustigt hur livet svänger fram och tillbaka. I somras och lite över ett halvår innan dess så har det varit hästar var och varannan dag. Sedan fick jag jobb ”på riktigt”, och nu är det totalt noll hästar i mitt liv. Det ska väl erkännas att abstinensen börjar komma krypandes. Det kommer nog bli något morgonpass på Färsta framöver, det känns liksom så. Fast ”framöver” är ju lite diffust, gäller ju att det ska stämma med schemat mitt med. Så det ser ut att tidigast bli 9 okt. Men det är ju inte aaallt för långt bort ändå!

Hur som helst.

I söndags dämpade jag iaf hästsuget lite genom att se Beridna Högvakten som var på besök i stan. Jag var dessutom inte ensam om det, det var förvånansvärt mycket folk som hade tagit sig till stan. Den ena mer korkad än den andra…. Nej, okej, jag ska vara snäll. Men de hade ju i förväg gått ut med vilken väg de skulle ta genom stan. Själv var jag ute i god tid och ställde mig så att jag skulle se bra när de kom nerifrån kasinot. Men ja, så var det ju det där med folks dumhet. Folk ställde sig i hoper just på den gatan där de skulle komma och gå förbi. Och när kåren kom så stog de kvar! Puckon. Inte förrän polisbilen som var i täten kom inom pet-avstånd så började de flytta på sig, och då ställer de sig ju såklart mitt framför alla andra som ”stod rätt”. Och ja, de blockerade min tänkta fina utsikt, men det skiter jag rätt så mkt i, jag tänkte främst på alla stackars barn som hade ställt sig längst fram för att se något, jag misstänker att de inte såg speciellt mkt än några hovar som klapprade förbi på kullerstenarna.

Promenad på storgatan

 

De fortsatte iaf sedan ner mot Sjögatan. Jag, och en hel del annat folk, skyndade iväg för att ”genskjuta” dem någon annanstans. Jag såg dem igen lite längre bort och följde dem en bra bit. Sååå mäktigt att se dem, så jag kunde inte låta bli. En hel del bilder blev det, även om det inte var helt enkelt att fota dem samtidigt som man tog en relativt rask promenad.

Köpmangatan

 

De avslutade på stora torget där de spelade lite och visade upp sig. Sååå mäktigt att se.

Så ja. Nu är hästabstinensen liiiite stillad, vi får väl se när jag får stilla den lite till. Men om inte annat så fick jag ju även lufta kameran, det var ju också en stund sedan sist!

Åsikter · Djuren i mitt liv · Photoshoot

En annan sida av hjälm-frågan

För ett tag sedan så skrev jag ett inlägg om hur bara nötter rider utan hjälm. Jag står helt och fullt fast vid vad jag skrev, men idag är jag tillbaka och skriver om en annan sida av hjälmfrågan – nämligen den som krockar med mig som fotograf.

I min yrkesroll som ridskolepedagog/ridlärare/ungdomsledare – whatever – så ser jag det som en självklarhet att mina elever alltid har hjälm. Det är något jag inte tummar något alls på. I min roll som fotograf blir det dock något annorlunda, och jag har haft lite svårt att bestämma mig hur jag ska ställa mig i frågan.

Faktum är:
– Jag anser inte att man ska sitta på hästen utan hjälm
– Jag ÄLSKAR att fotografera, och tar så gott som varje chans jag kan få.
– Om en person som är över 18 år väljer att sitta till häst utan hjälm när denne blir fotograferad, så är det hans/hennes val.
– Jag tror inte att jag skulle kunna vägra att fota någon bara för att han/hon inte använder hjälm.

Alltså förstår ni konflikten i min hjärna? Jag skulle vilja neka fotografering om inte ryttaren har hjälm, men jag vill allt för gärna få möjligheten att ta många och fina bilder, and therefor I will not neka.

Innan jag började fota så jättemycket själv var jag desto mer principfast. Jag skulle då minsann aldrig fota någon som rider utan hjälm. Sedan börjar man tumma lite på principerna. Jag skulle då minsann aldrig fota någon som sitter till häst utan hjälm – om den inte har någon som håller i, eller att de bara står stilla, uppställda. Eller; Jag skulle då minsann aldrig visa upp bilder offentligt, om jag fotat någon som sitter till häst utan hjälm.

Och nu sitter jag alltså här – redo att tumma på även den sista av de där påståendena. För i söndags fotade jag nämligen Climax och My, eftersom Climax skulle avlivas dagen efter. Det blev både bilder på bara Climax, på dem båda från marken, och uppsuttna bilder – utan hjälm. Och det kliar i mina fingrar att visa upp bilderna, här eller på Facebook – skit samma jag vill visa dem! Men det är som att kliva över den sista barriären liksom, jag vet inte hur jag ska förklara det.

Jag misstänker att det kommer sluta med att jag kommer visa dem. Kanske snarare här på bloggen än på Facebook, eftersom jag misstänker att jag har en äldre ”läsarbas” här än vad jag har på Facebook.

Okej. Jo, det KOMMER att sluta med att jag visar upp en sådan bild för er här. Tillsammans med några andra. Jag kan inte låta bli.

Sorry, principerna, fotovisningskåtheten vann.

Fina Climax  Fina Climax  Fina Climax Fina Climax Fina Climax Fina Climax

Photoshoot

Bröllopsbilder

I lördags hade jag äran att sjunga på en barndomsväns bröllop. Jösses, vi har känt varandra i över 20 år, hur galet är inte det?! Hur som helst, jag hade ju självklart kameran med mig. Som om jag skulle åka på bröllop utan den, liksom…! Icke.

Så, här får ni några bilder… :)
Bilderna är klickbara.